– Min fotoresa!

Jag har nog, ända sen jag som 7-åring fick min första Instamatic, alltid haft en kamera. Jag har dock inte haft nåt större intresse för fotografering. Jag tog mest bilder till familjealbumet, som så många andra gjorde. Det var egentligen när jag köpte min första digitalkamera, i maj 2009, som ett frö av intresse för just fotografering så sakta började gro. Den sommaren tog jag en hel del bilder, och tyckte det var ganska roligt. Det var ju bara att knäppa av, behövde ju inte tänka på att dom skulle framkallas, som ändå kostade en del pengar, kanonbra med digitala bilder. Nedan två bilder från sommaren 2009, av nån anledning så ville jag ha datum på bilderna på den tiden, varför vet jag inte!!??

Sommaren tog slut, hösten gjorde sitt intog, inte bara i naturen, utan även i mitt liv, kändes det som. Detta bidrog till att  jag la mitt nyvunna intresse på hyllan, och det skulle dröja ända till april 2014 innan jag återupptog det igen. Jag kämpade mig igenom några tuffa år där emellan, faktiskt dom tuffaste åren i mitt liv, men någonstans inom mig så fanns fotointresset fortfarande kvar, men jag orkade helt enkelt inte ta tag i det. Jag ville så gärna utveckla mitt fotointresse, och redan sommaren 2013 köpte jag en systemkamera. Jag såg fram emot en spännande fotosommar, men istället drabbades jag av depression, och mådde, av olika anledningar, väldigt dåligt, rent psykiskt. Det skulle visa sig att det blev min samtalsterapeut, som till slut lyckades ”sparka” igång mitt fotograferande igen, skänker henne en tacksam tanke!

Den 26:e april 2014 packade jag ner kamera, kaffe och äggmackor och styrde kosan mot Danska Fallen, en plats med tid för eftertanke, samt vacker natur. Det var just här som mitt intresse för foto till slut återuppväcktes, betydligt starkare än tidigare. Jag var helt fascinerad av, framförallt, detaljerna i vitsippan. Kan inte påminna mig om att jag tidigare har sett skuggorna av ståndare och pistiller, som bildas på blommans kronblad, såå fantastiskt  vackert.

30_Vitsippa

Naturens alla underbara detaljer, samt alla bilder jag fick med hem, blev som ett komplement till samtalsterapin. Det gav mig så otroligt mycket, och jag började så sakteliga hitta tillbaka till livet, och till mig själv igen. Idag, ett år senare, så mår jag mycket bättre och jag älskar att fotografera. Motiven varierar ganska mycket, och nedan följer några kollage av mina favoritbilder.

Blommor!

40_Blommor

 Båtliv!

50_Batliv

 Bilskroten!

60_Bilskroten

Blandat!

70_Ovrigt

Övrigt!

80_2015

Photo by Susan!

90_Photo-by-Susan

 

Annonser
5 kommentarer

5 tankar om “– Min fotoresa!

  1. Ping: Bloggen uppdaterad! | Photo by Susan

    • Tack så mycket! Det var en ganska tuff resa, men fotograferandet har hjälpt mig på många olika sätt. Det är så himla roligt både att fota och att blogga. Tråkigt att du blev uppsagd, det är ju aldrig roligt, men härligt att höra att du hittade ett nytt intresse bland foton och bloggar.

      Gillad av 1 person

  2. Så roligt att du återupptäckte ditt intresse för bilder. Fastnade också för båtliv ovan. Kanske för att jag älskar vatten och faktiskt också att det kan symbolisera att hålla sig flytande i livet precis som du gjort. Även jag har depression bakom mig och det var något av det jobbigaste jag haft men samtidigt det mest utvecklande tack vare att jag också träffade en väldigt klok samtalsterapeut och också läkare som lät mig utvecklas genom depressionen i min egen takt. Så en jobbig upplevelse jag inte velat vara utan för då hade jag inte varit den jag är idag. Intressant att höra mer om dig och ditt liv. Nu har jag börjat skriva för jag har alltid velat det och för jag trodde att jag hade en 40årskris men det har jag nog fast kanske ändå inte. Jag funderar ju alltid mycket och egentligen funderar jag nog inte mer än vanligt utom möjligtvis vart jag vill att mitt liv ska leda. Jag har i alla fall märkt att jag tycker mycket om att skriva fast ett lite intresse har jag allt för foto också men skrivandet är nog övervägande för mig. Tack för att du delar med dig. Många stora kramar till dig.

    Gillad av 1 person

    • Inget ont som inte har något gott med sig, ur kriser utvecklar vi våra styrkor, samtidigt som det gör oss till dom personer vi är idag. Har man inte upplevt några motgångar så uppskattar man heller inte sina medgångar på samma vis. Har man inte varit riktigt ledsen så förstår man inte heller hur underbart det är när man väl skrattar och är glad. Fotograferandet för mig, kan jag tänka mig, är som skrivandet för dig. Kramar tillbaka!

      Gillad av 1 person

Skriv gärna en kommentar!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s